Sök:

Sökresultat:

3 Uppsatser om Monolitisk kärna - Sida 1 av 1

Arkitekturer i operativsystem : en fallstudie i monolitisk och micro kernel

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt stÀlls allt större krav pÄ stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska anvÀndas pÄ dessa system. De senaste Ärtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremÄl för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem pÄ marknaden som anvÀnder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem Àr relativt resurskrÀvande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system Àr en lösning pÄ detta problem dÀr man bantat ner kernel till sÄ lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjÀnster som normalt ligger i kernel till user space.

Arkitekturer i operativsystem: en fallstudie i monolitisk och micro kernel

Den tekniska utvecklingen driver fram allt mer avancerade datorsystem. Samtidigt stÀlls allt större krav pÄ stabilitet och flexibilitet i de operativsystem som ska anvÀndas pÄ dessa system. De senaste Ärtiondena har micro kernel arkitekturen varit föremÄl för intensiv forskning och det finns idag ett flertal operativsystem pÄ marknaden som anvÀnder denna arkitektur. Traditionella monolitiska operativsystem Àr relativt resurskrÀvande system som ofta anklagats för att sakna struktur. Micro kernel baserade system Àr en lösning pÄ detta problem dÀr man bantat ner kernel till sÄ lite som ett tiotal kilobyte och flyttar ut tjÀnster som normalt ligger i kernel till user space. Solaris och Linux bygger pÄ en utveckling av monolitisk kernel dÀr man byggt operativsystemet i ett antal sinsemellan beroende lager vilket bidrar till ökad struktur i systemet. Flexibilitet uppnÄs i dessa system genom att man lÀgger till funktionalitet för att under exekvering lÀnka in ny kod i kernel. Windows NT och Mac OS X Àr baserade pÄ micro kernel arkitektur.

Kontrollarkitekturers generaliseringsförmÄga vid yt-tÀckning

I dagens samhÀlle finns det en mÀngd olika maskiner för att underlÀtta ardagssysslorna, sÄsom batteridrivna dammsugare och grÀsklippare. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds i detta projekt, för att undersöka vilken av monolitisk och hierarkisk kontrollarkitektur i en batteridriven grÀsklippare som har bÀst generaliseringsförmÄga. GrÀsklippardomÀnen anvÀnds som testdomÀn dÀrför att det finns en oÀndlig mÀngd olika yt-fromer. Med generalisering menas hur bra grÀsklipparen klipper pÄ ytor som den nyligen eller aldrig trÀnats pÄ. Experiment har utförs pÄ bÄda kontrollarkitekturerna i en simulator.